I helgen tränade Moster och jag på att låta som indianer. Igår ringde vi Moster och "däo-ade" i telefonen. Gissa hur stolt hon blev!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
En gång popupbebis alltid popupbebis
Om mig
Bloggarkiv
-
▼
2009
(145)
-
▼
juni
(43)
- Nya fynd
- Borta bra
- Mat är livet!
- Göteborg
- En blöja säger mer än tusen ord
- Annars
- Midsommar hos Farfar
- Glad midsommar!
- Storsysterhäng
- Bästa gänget
- Mina smultronställen
- Mina Storasyskon och jag
- Däo
- Världsrekord
- Ta hem kompisar
- Pappa, Storebror och jag
- Blä
- Bilbarnstolen har krympt
- Krypa nästa
- Lillkusin och Storkusin
- Regn regn regn
- Vänta vänta vänta
- Promenad
- Hejdå liggkorgar
- Min Storkusin
- Fikad och klar
- Fika med Mormor
- Öppna förskolan
- Regn hos mig
- Sitter själv
- Jympa
- Det bästa som finns
- Middagspremiär
- Jobbarkompisar
- Alla vet det
- Glömde
- Mysig kvällspromenad
- När katten är borta...
- Det var på den tiden då jag hade en frisyr...
- Oj, vad tiden går
- Pyret sover
- Nybörjare vid matbordet
- Välkomna!
-
▼
juni
(43)
gissa om jag fick mej ett gott skratt när jag såg dej på bilden. Och ännu roligare var det när du ringde och lät som en hel liten indianstam alldeles själv.Ler bara jag tänker på det.
SvaraRadera